Dag 75 - En månad kvar.
Gårdagen försvann bara, alla låg utslagna eller var sönder-stressade pga deadline-dagen.
Tony ska ha lite credit eftersom han ställde in lektionen i överseende av vårt tillstånd, stressiga ungdomar som vill fly verkligheten mår inte så bra dagen efter en skiva, världens bästa skiva!
Att det ska vara denna stress i slutet av terminerna... Emma har sagt tidigare att lärarna är minst lika stressade som oss, men hur går det ihop om dem lägger upp kursen?
Om en kurs är på 100 poäng, så ska den vara ett visst antal timmar (100, visst?), då får man väl ta och lägga upp tiden så att den räcker till!
Annars får man den effekten att alla elever upplever nära-döden-upplevelser och lider av sömnbrist, eftersom vi inte kan göra annat än att plugga. Visst är det generöst med deadline-tid, eller, ibland... Men man måste ju samordna så att det inte blir 5-6-7-8 uppsatser till samma dag/vecka. Plus 3 prov. Och tre "läxförhör", som är ytterst viktiga för betygen, som alla gör allt för att få!
Och som en kär vän till mig sa, man har ju ingen tid till annat, denne vän har på de senaste veckorna inte haft tid att göra någonting utom att plugga. Stort fail i systemet, och att säga att systemet inte går att ändra på är Bu**sh*t!
Känner mig väldigt negativ idag, måste vara att jag bara har en MÅNAD kvar med alla underbara människor.
Ännu en som ska ha cred är Tobbe, vars sista uppgift endast är inplanerad att göras på lektionstid, till skillnad från många andras, där vi kanske har tid, men den tiden räcker inte till om man ska ha det där bra betyget som man måste ha för sin utbildning i höst...
Vad hände mer idag, än att jag klagar såhär på kvällskvisten?
Tjejerna verkade lite halvt tagna fortfarande efter söndagens bravader.
Alla var trötta, vi har nog missat ca 18-20 timmars sömn i helgen.
Bäst var nog när Madde staplade in lite sen på Tobbes Filosofi-lektion, varpå alla började småskratta åt att hon såg minst lika trött ut som alla andra. Hon blev lite av en symbol för hur en students liv är. Vår egen lilla söta Madde, som inte kunde säga annat än "Vad?!". Så jag kommer sakna den här tiden, en månad kvar.
Ska jag orka kämpa imorgon också så borde jag nog sova lite. Får dra ett streck över resten av dagen...
From N with love. Nighty Night!