Dag 78 - Tell me baby what's your story.

Tänkte såhär, det SignMyBiceps handlar om är ju i grund och botten SK/MO07s sista tid på IGU, sedd ur ögonen av några av eleverna, dock mest N då han har tillgång till bloggen. Vi har haft många/några gästbloggare genom tiden här, men det kanske inte räcker.

N har en plan. Den kommer att presenteras i sista inlägget, som kommer att bli om inte så länge.
Men eftersom det inte hänt så mycket speciella saker på sistone eftersom de flesta av oss sitter hemma och pluggar eller så festar man järnet, själva gör N det mer downhill av de två.
Nationellaprov i Ma C kanske inte är värt att nämna här, inte heller är Tobbe, Helenas (Tommys?) och Emmas landsflykt till NY värt att mer än såhär omnämnas, då det inte påverkar oss (ni vet vilka) mer än att vissa vill döda vissa av dessa flyktingar (inget seriöst hot från min sida dock, kan inte tala för alla: N2 tex).
Därför kom jag (N) på en ganska rolig idé, såhär mot slutet av terminen och slutet på skolan och om det inte vill sig slutet på mitt liv, dock börjar läxberget krympa.
Detta består av två enkla delar och är till för två syften:
1. Först skriver du ditt namn eller alias längst ner på sidan, vid kommentarer.
2. Skriv sedan vad du vill, spelar ingen roll vem du är, om du är SK/MO-are eller inte sålänge du har något att berätta om dig själv. Här är din chans att lämna ett märke och göra dig odödlig i SignMyBiceps-historia.
Syfte 2. Är att av någon anledning så kan jag inte se hur många som faktiskt varit inne på sidan och läst, så skulle gärna vilja testa A:s teori om att det är jättemånga som läser detta.
Hoppas ni tycker detta är lika roligt som jag tycker, dock har jag ofta blivit klassad som lättroad.
Men som sagt så börjar slutet närma sig och snart är det hela över.
Sista deadline för att lämna kommentar är dagen före studenten, efter det kommer SignMyBiceps gå in i oändligheten.
- From N with love.

(Sol) Dag 77 - Årets första dopp!

Med panik vaknade N av att mobilen ringde, det var A, som för första gången på väldigt länge hörde av sig.

PICKNICK var frågan, motiverat med 25+ värme och solsken, kunde svaret vara annat än Ja? Retorisk fråga...
Det blev att snabbt dra iväg mot Luthagens Livfs, där N och A återförenades under stor förvirring då detta även var picknick inköp. Men problematiken löste sig tillslut, med mycket föda och jordgubbar. Vårkänslan låg på topp!
NARIS drog vidare till stadsparken för lite vårfirande. Här utfördes en god gärning som kan höras om från A eller N vid tillfälle.
Vidare så lunchade N+A med Sofia som hade lunch från jobbet.
Då Sofia ville visa sin nya bikini som inhandlats till sommaren, så föddes tanken om att bada från A:s innersta tankeverksamhet. Dock nådde den erkänd status då det blev den officiella planen redovisad för Dennis.
Lite mys med Judit och hennes polare blev det när Sofia återvänt för att avsluta arbetsdagen. Där plockade N och A upp ytterligare en självmordsbenägen badare, Andreas, som senare kom att bli spjutsökare.
Jo, N var väldigt paranoid över att hoppa direkt i från en brygga, då han hört om att vissa idioter sätter spetsade pinnar i vattnet så man ska sticka sig när man hoppar i. Så här kom Andreas in i bilden.
Vidare införskaffades/kapades en bil, en liten blå sak <3, som blev nyckeln till framgång under resterade del av dagen. Åkte runt med lite saker, hängde lite. Sen blev det middag med Dennis och Pontus på Pinocchio. Drog vidare för att hämta en utsvulten Sofia i Stenhagen och en Andreas vid Katalin. Väldigt specifik beskrivning här. Men detta är för att illustrerar ur långt vi faktiskt åkte.
Sedan började resan mot målet, öh...  Jo, det var ju ingen som riktigt hittade till badplatsen, Lyssnarängen tror N att det hette. Så det blev ett litet äventyr där vi snurrade runt halva Sunnersta, kollade in Skarholmen osv. Drev nästan Dennis till vansinne. Sofia höll på att dö av svält tills vi tillslut hamnade på en affär där det inhandlades saker.... (No shit...)
Av ren tur, från en lyckoamulett i form av Pontius, så hittades tillslut badplatsen.
Där vårens först dopp togs av N, A, Sofia och Andreas. Det hela videofilmades och kommer visas på FB och Youtube senare.
Om vi sammanfattar upplevelsen så var det, svidande kallt. Det kändes att du levde och att livet är skört när kroppen försvann ner i det kalla vattnet. Och att komma upp på land var som att stiga in i en bastu, kommer säkert vara sjuk imorrn som Dennis förutspådde. Men det var det värt!
Alla hade dock någon sorts ryckning/kramp efter det kalla vattnet, mina egna vader och Andreas bröstmuskler bland annat ville absolut inte vara med och bada.
Dock var Sofias bikini väldigt fin. *Smile* (Till alla som feltolkar mitt budskap säger jag bara: *suck*!)
Sen kom den stora frågan, vad händer efter badet? Lite häng?
Jo, det var planen, efter ett misslyckat försök till att joina grillfester som egentligen bara var vanliga grillningar så gav vi upp och rörde oss mot A:s place.
När vi cruisade fram på Tycho Hedens Väg (Vem f**n heter så?!)((Gamla E4)) så tyckte alla att det var väldigt hög densitet på polisfordon, i samma korsning var det: En Piké som kom bakom oss, en bil på mötande sida, en till bil till höger (som N själv inte såg) + en skymt av en MC på en mindre sidoväg.
Något lurt var på gång...
När sedan pikén kom tillbaka på mötande sida, pekade åt vårt håll och efter ett tag dök MCn upp så blev D (Dennis) lite misstänksam.
Men MCn cruisade han också, inga problem ännu. När vi letade parkering hos A däremot så började det blicka blått.
Visa körkort för första gången, allt gick bra, dock var det hjärtat i halsgropen där några sekunder när polismannen undrade om det verkligen var vi som kört på Tycho Hedens. Men han var bara lite nyfiken eller nått. Önskade oss en god kväll och så drog dem iväg och snackade med lite annat folk.
Sen kom den stora splittringen, där A och Sofia drgo till A för att hänga på någon röjfest där, medan resterade grabbs drog till N för lite eftersnack och sammanfattning av dagen.
När N senast hörde från "röjfesten" så var A och Sofia tydligen dissade och väntade på Linnéa (OBS! <-- é)
Nu sitter jag här och skriver ner lite memoarer över hur en underbar dag varit. Är även på beredskap som fyllechaffis, dock tror jag inte det blir något sådant ikväll, men man måste ju alltid vara på språng för sina vänner!
<3 From N with Love! <3

Dag 76 - "Sjung om studenten" & relativitetsteorin

Det händer inte direkt mycket såhär på slutet av terminen... Eller, det händer väldigt mycket saker, men aldrig något effektivt.

Emma snodde Tobbes filosofi-lektion idag och ersatte denna med en sista, jättelång IR-lektion....
Men det var inte så farligt, vi tittade på film. En hemsk film, Hotell Rwanda, ytterst gripande. Precis den där positiva kick vi behöver såhär på slutet av terminen!
Vi fick kakor och godis efter dock, som plåster på såren eller kanske mutor(?). Eller som belöning, för Emma tvingade alla treor (som var närvarande) att sjunga Studentsången. Själv har jag ingen speciell sångröst och A var inte där och stöttade mig, så jag sjöng ytterst lågt. *Smile*
Blev informerad av nästintill alla att det är 23 degar-dagar kvar tills den underbara dag då allt slit är över. Inte dagen vi dör, utan studentdagen. Ungefär samma sak när man måste lämna vårt underbara IGU.
Anledningen till att relativitetsteorin smög sig in i dagens titel är att det känns lite så.
Har ingen uppfattning om hur länge 23 dagar är. Nu är denna dag till ända och det betyder endast 22 återstår. Känns fortfarande som mitten av terminen och att studenten inte finns att skymta än på länge.
Förnekelse är väl första steget antar jag...
Det är enligt min nedräknare nu 23 dagar 15 timmar och 9 minuter 27 skeunder kvar tills vi springer ut... klockan är nu 22.20.
Sen är allt över...
Mer pepp blev man ju av Tonys lektion, där vi läste om "The dark side of the human mind", upplyftande dag måste jag säga. Credit till alla lärare dock som faktiskt förstår att vi har mycket att göra, som Tony och Emma, som offrar lektionstid så vi kan göra det arbete som är mest angeläget.
And speaking of Tony, there's a baby soon to be added to the Crook-clan. Anyday now there's going to be a small chap who hopefully will grow up to be an ace at both Swedish and English!
My bets at the babys coming tomorrow, Wednesday. Tony on the other hand wanted it to drop in on Thursday, due to scheduele I believe...
Åter till modersmålet, så ska dagens inlägg avrundas med att påpeka att: Det snart är sommar, snart är student och vi alla hoppas och ber för att vissa personer som vi inte ska nämna vid namn inte dör av alkoholförgiftning före dess.
From N to you - Lots of summerlove!

Dag 75 - En månad kvar.

Gårdagen försvann bara, alla låg utslagna eller var sönder-stressade pga deadline-dagen.

Tony ska ha lite credit eftersom han ställde in lektionen i överseende av vårt tillstånd, stressiga ungdomar som vill fly verkligheten mår inte så bra dagen efter en skiva, världens bästa skiva!
Att det ska vara denna stress i slutet av terminerna... Emma har sagt tidigare att lärarna är minst lika stressade som oss, men hur går det ihop om dem lägger upp kursen?
Om en kurs är på 100 poäng, så ska den vara ett visst antal timmar (100, visst?), då får man väl ta och lägga upp tiden så att den räcker till!
Annars får man den effekten att alla elever upplever nära-döden-upplevelser och lider av sömnbrist, eftersom vi inte kan göra annat än att plugga. Visst är det generöst med deadline-tid, eller, ibland... Men man måste ju samordna så att det inte blir 5-6-7-8 uppsatser till samma dag/vecka. Plus 3 prov. Och tre "läxförhör", som är ytterst viktiga för betygen, som alla gör allt för att få!
Och som en kär vän till mig sa, man har ju ingen tid till annat, denne vän har på de senaste veckorna inte haft tid att göra någonting utom att plugga. Stort fail i systemet, och att säga att systemet inte går att ändra på är Bu**sh*t!
Känner mig väldigt negativ idag, måste vara att jag bara har en MÅNAD kvar med alla underbara människor.
Ännu en som ska ha cred är Tobbe, vars sista uppgift endast är inplanerad att göras på lektionstid, till skillnad från många andras, där vi kanske har tid, men den tiden räcker inte till om man ska ha det där bra betyget som man måste ha för sin utbildning i höst...
Vad hände mer idag, än att jag klagar såhär på kvällskvisten?
Tjejerna verkade lite halvt tagna fortfarande efter söndagens bravader.
Alla var trötta, vi har nog missat ca 18-20 timmars sömn i helgen.
Bäst var nog när Madde staplade in lite sen på Tobbes Filosofi-lektion, varpå alla började småskratta åt att hon såg minst lika trött ut som alla andra. Hon blev lite av en symbol för hur en students liv är. Vår egen lilla söta Madde, som inte kunde säga annat än "Vad?!".  Så jag kommer sakna den här tiden, en månad kvar.
Ska jag orka kämpa imorgon också så borde jag nog sova lite. Får dra ett streck över resten av dagen...
From N with love. Nighty Night!

Dag >Legendary< - Skivan som var lite finare, lite bättre!

WOHOO! Dagens uppvaknande vittnade om gårdagens AWSOMENESS!

SK/MO07s Studentskiva var något av det bästa som hänt Sverige sedan Gustav Vasa befriade oss från Dansken!
Det var taggning hela dan, mötte upp hos A vid 17.30-ish. Drog på oss våra dolda identiteter, N som den ökände Piraten Captain Nicholas Birch(!) och A som... Som.... En Rumänsk pop-stjärna/DJ/cool kille från Rumänien. Rumänien är den självklara nämnaren i outfiten.
Fick stressa ner till BJ, plockade upp en Påfågel, Mia, svepte lite dricka på vägen ner, alldeles för fort.
Väl på plats så uppehöll vi oss med att kramas, pussas, hälsa och liknande. Dock så tappade jag nog hakan ett flertal gånger, vackrare kvinnor än damerna från gårdagen får man leta en hel livstid efter. Själv hade jag turen att snubbla in mitt ibland dem för sisådär ett år och nio månader sen.
Tredje bästa saken som hänt i mitt liv tror jag! Och det har hänt mycket bra saker i mitt liv! *Smile*
Här någonstans börjar min tidsuppfattning suddas ut. Bartendern övertalade mig om att pirater visst kan dricka champagne, och det gick. Middagen var vid 19.45(?) om jag inte miss minner mig.
Utsökt middag, underbar personal som hjälpte till med allt, även när piraten kräver att dem kontrollräknar platserna då fyra människor till synes inte fick plats. Men det löste sig, då den ytterst utvecklade brain-link som finns mellan alla IGU 3:or gjorde så alla tänkte samma sak.
"Vi hoppar lite hit, så får den plats där!"
Under efterrätten så delades banden ut.
Bästa motivationerna någonsin. A blev klassens Invandrare och N klassens Felkönade Bodyguard.
Motivationen för mitt eget band gjorde mig nästan gråtfärdig, inte vet jag varför, var nog det där att "även om vi är säkra på din läggning, så är du ändå en av oss" - nått i den stilen.
Men ni har ännu inte fått mig att gråta! Det tar vi på studenten, om inte annat.
Tiden for iväg och dimman tätnade, piraten fick förstärkning i formen av en vampyr och en ninja.
En mindre kurs i Tequila-drickande av experten Maria Montazami.
Mingel och festande tills långt in på natten, lite för Awsome för att kunna beskrivas, man måste ha varit där bland alla Hippies, Mystiska Kvinnor, Brats och Beväpnade Babes!
Tillslut så var det hela över, har ingen aning om vad klockan var, men genom tomma gator sökte sig oräkneliga lyckliga ungdomar mot sina hem/sovplatser.
När tystnaden lagt sig över stan, på vissa håll har jag hört att festen fortsatte till tidig morgon, själv sjönk jag in i en dvala och drömde att kvällen aldrig hade slutat och att jag för alltid får vara bland de människor som ligger mig närmast hjärtat.
Känslan från igår hänger kvar. Den vill inte släppa.
Att höra samman med så många, så olika människor.
Vi har en månad kvar ihop, ganska exakt en månad från idag.
Det kommer kännas så tomt utan er. Vart ska jag gå? Vad ska man göra?
Jag hoppas nog med hela mitt hjärta att tiden är som A säger, allt händer på samma gång, det finns ingen "tid".
Om det vore så väl så skulle det betyda att den här sista månaden inte existerar och vi kommer alla vara tillsammans för evigt.
"Hurra!" tänker alla nu, "en av våra två killar är mer tjejig än någon av tjejerna i klassen." Mer känslosam...
Men jag tror faktiskt att jag misslyckades lite med min dolda identitet, under piraten finns nog något annat.
"En tjej", skulle ni säkert säga nu. Men inte riktigt, utan snarare en romantiker.
En drömmare.
Vars största dröm är att få spendera bara lite mer tid med dem mest underbara människorna han känner.
Er.
God natt - From N with love.